Fritid Helsingborg utvecklar seniorverksamheten

Vi delar kunskaps- och utvecklingsarbetets rapport: Utveckling av seniorverksamhet.

Denna rapport redogör för kunskaps- och utvecklingsarbetes insikter presenterat utifrån arbetets fyra delmoment (kartläggning, omvärldsbevakning, behovsanalys och pilotprojekt) och avslutar med stadsövergripande utvecklingsförslag samt utvecklingsförslag till Fritid Helsingborg. Rapporten ligger till grund för Fritid Helsingborgs verksamhetsplanering av senioraktiviteter för året 2026.

Nedan kan du läsa rapporten och ladda ned den som PDF-fil.

Rapport: Utveckling av seniorverksamhet, Dnr 8/2026

Beskrivning av uppdraget

Fritid Helsingborg har fått i uppdrag av idrotts- och fritidsnämnden att utöka och förbättra fritidsaktiviteter för seniorer, mot bakgrund av den demografiska förändringen med allt fler äldre, seniorers ökade förväntningar på staden samt utmaningen med ofrivillig ensamhet.

Fritid Helsingborg har därmed ökat platserna i den mycket uppskattade och efterfrågade Seniorskolan, samt att genomfört ett kunskaps- och utvecklingsarbete av fritidsaktiviteter för seniorer. Denna rapport redogör för kunskaps- och utvecklingsarbetes insikter presenterat utifrån arbetets fyra delmoment och avslutar med stadsövergripande utvecklingsförslag samt utvecklingsförslag till Fritid Helsingborg.

Syfte

Syftet med kunskaps- och utvecklingsarbetet var att identifiera luckor i det befintliga utbudet och utveckla nya insatser och metoder som kan bidra till seniorers aktiva fritid och sociala livskvalitet. Målgruppen seniorer har definierats som personer som är 60 år eller äldre, med öppenhet för att denna definition kan behöva revideras.

Genomförandet av kunskaps- och utvecklingsarbetet har skett i fyra delmoment:

• Kartläggning av befintligt utbud av senioraktiviteter.
• Behovsanalys genom enkätundersökning och intervjuer.
• Ett pilotprojekt för att utmana antaganden och testa nya metoder.
• Omvärldsbevakning för inspiration från andra kommuner och nätverk.

Resultat

Resultatet av kunskaps- och utvecklingsarbetet är:

• Denna rapport med utvecklingsförslag till Fritid Helsingborg. Rapporten kompletteras internt med dokumentet Internt: Utvecklingsförslag till Senior Fritid och utvärdering av kunskaps- och utvecklingsarbete av fritidsaktiviteter för seniorer.
• En publik rapport över arbetets behovsanalys på involvering.helsingborg.se/seniorfritid.
• Ett öppet kunskapsunderlag som ger fler möjlighet att ta del av och bygga vidare på våra insikter. Kunskapsunderlaget delas på förfrågan till Fritid Helsingborg.

Kartläggning

Kartläggningen visade att det finns ett stort och brett utbud av aktiviteter för seniorer i Helsingborg. I utbudet identifierades det dock fyra utvecklingsmöjligheter:

1. Geografisk obalans: Majoriteten av utbudet av fritidsaktiviteter för seniorer utgår från norra och centrala Helsingborg, vilket skapar mindre tillgång för seniorer i södra staden.
2. Svårnavigerad och omsorgsfokuserad kommunikation: Information riktad till seniorer är utspridd på flera olika webbplatser. Det gör det svårt för målgruppen att navigera rätt och hitta det de söker, samt svårt för aktörer att nå ut med sitt budskap. Stadens digitala evenemangskalender och föreningsregistret Rbok har en otydlig målgruppsfiltrering gentemot seniorer. Dessutom är majoriteten av stadens kommunikation riktad till seniorer fokuserad på äldreomsorg, vilket riskerar att oavsiktligt exkludera självständiga och aktiva seniorer.
3. Brister i strukturerat socialt stöd: Få aktiviteter och verksamheter riktade till seniorer har strukturerade arbetssätt och metoder för att hjälpa dem att ta steget in i social gemenskap från ofrivillig ensamhet.
4. Lågt deltagande av seniora män: Män är underrepresenterade i senioraktiviteter, särskilt i aktiviteter anordnade av kommunala verksamheter. Det kräver vidare undersökning och utveckling för att säkerställa att seniora män har tillgång till en aktiv och social fritid.

Behovsanalys

I behovsanalysens enkätundersökning svarade 286 seniorer. De svarande var i åldern 56–93 år, även om enkätundersökningen riktade sig till personer som var 60 år och äldre. Majoriteten av de svarande var kvinnor (75%) och hälften bodde i ensamhushåll (51%). Huvudpunkterna från enkätundersökningen är:

• 83% av de svarande var intresserade av organiserade aktiviteter, där social gemenskap och fysisk aktivitet är de viktigaste faktorerna för välmående och deltagande.
• De främsta praktiska hindren för deltagande är ekonomi, transport och tillgänglighet samt informationsbrist.
• Seniorer efterfrågar att information om fritidsaktiviteter samlas på en digital plattform ("en väg in") för bättre överblick, samtidigt som den kompletteras med information via analoga kanaler (exempelvis tidningar och affischer) för att inkludera de med lägre digital kompetens.
• Utvecklingsbehov berör målgruppssegregering, fokus på social gemenskap i aktiviteter, minskning av praktiska barriärer och informationsspridning.

Fullständigt resultat av enkätundersökningen hittar under projektfas 4 (Återkoppling av resultat) på denna webbsida.

Pilotprojekt

Pilotprojektet Senior Sommar syftade dels till att erbjuda seniorer sommaraktiviteter för att främja social gemenskap och aktivitet, dels till att testa antaganden som identifierats i dialog med aktörer som bedriver senioraktiviteter. Följande insikter bidrog pilotprojektet med:

• Pilotprojektet visade att ”testa-på-koncept” och ett aktivt fokus på sociala strukturer för inkludering är effektiva metoder för att inspirera till långsiktig aktivitet och bryta isolering.
• Projektet motbevisade starkt antagandet om seniorers låga digitala kompetens genom en framgångsrik digital ansökningsprocess och digital marknadsföring. Dessutom motbevisade projektet antagandet att seniorer inte vill delta i sommaraktiviteter. Det framgick även att det finns ett stort intresse för ett aktivt och varierat utbud av aktiviteter.
• Utvecklingsbehov rör bland annat fortsatt utförande av sommaraktiviteter för att bryta social isolering och utvärdera system för säkrat deltagande.

Omvärldsbevakning

Omvärldsbevakningen lyfte fram behovet av att bredda fokuset från äldrevårdsfrågor till att arbeta mer med hälsofrämjande insatser och en heltäckande utgångspunkt i frågor som rör seniorer. Exempel på andra kommuners framgångsrika arbetssätt är:

• Arbeta med stadsövergripande initiativ, exempelvis WHO:s globala nätverk Äldrevänliga städer och samhällen, eller bred samverkan med civilsamhälle, näringsliv och akademi.
• Erbjuda samordnande och nytänkande mötesplatser samt digitala plattformar för inspiration, guidning och information.
• Använda kommunikationsstrategier som utgår från ett användarperspektiv, där information om intresse och hälsofrämjande initiativ tydligt separeras från information kopplad till äldreomsorg.

Stadsövergripande utvecklingsförslag

Fyra stadsövergripande utvecklingsförslag när det gäller till frågor som rör målgruppen seniorer är:

• Förtydliga det organisatoriska ansvaret gällande frågor som rör seniorer.
• Skapa stadsövergripande samarbete och strategier i frågor som rör seniorer.
• Skapa en gemensam kommunikationsstrategi i hela staden gentemot seniorer.
• Involvera seniorerna i utvecklingsinsatser.

Utvecklingsförslag till Fritid Helsingborg

Kunskaps- och utvecklingsarbetets avslutande analys betonar att luckor i utbudet handlar mer om lokalisering, kommunikation och samordning än om en total brist på aktiviteter. Utvecklingsförslag för Fritid Helsingborgs framtida seniorverksamhet presenteras genom:

• rekommendationer för Fritid Helsingborgs fortsatta utveckling utifrån tre framtidsscenarion (mini, midi och maxi) med förslag på stegvis utveckling från grundläggande informationsspridning till stadsövergripande samverkan. Se utvecklingsförslagen nedan:
• rekommendationen att Fritid Helsingborgs framtida roll gentemot målgruppen seniorer har funktionen som samordnande koordinator för att för att bidra till Helsingborgarnas aktiva och socialt hållbara seniorliv. Detta ska göras genom att fylla luckor inom kommunikation, sänka tröskarna till nya och befintliga aktiviteter och verksamheter för seniorer, samt att implementera aktiviteter med sociala strukturer för att underlätta inkludering och gemenskap.